Bygga förtroende för föraren i dirigering ger effekt

Jag är så glad att Magnum numera är trygg med att bli dirigerad i jaktapporteringen, det vill säga att jag kan skicka iväg honom från mig och sedan styra honom på avstånd till en apport som han inte vet var den är. 

 

Magnum är mycket noggrann och angelägen om att göra rätt. Om han anar att han gjorde något annat än det jag tänkt blir han orolig och vill inte vara med. Därför har det varit extra viktigt för mig att få till många lyckade dirigeringar med Magnum. Jag har velat bygga upp hans förtroende för mig och öka hans självkänsla och förmåga att klara flera stopp och höger/vänster i följd med bibehållen glädje. 

 

I onsdags hade jag upptinade fåglar kvar från en träning. Jag lade först ut viltet till ett träningspass med Magnum. När han var klar lade jag ut ett annat upplägg till Trento, som är mer erfaren i dirigering och har en större självkänsla i grunden. Jag har ritat skisser så ni kan se hur uppgifterna var.

 

Magnum

1. Sök i ett litet område där hälften är sluttning ner mot dammen, hälften är halvlångt gräs. Det gjorde han snabbt och lätt, höll sig fint i området och sökte effektivt. Magnum är en duktig sökhund, så det var en rolig och bra inledande övning för honom.

2. Dirigering över dammen på det korta hållet, men nära kortänden. En potentiell svårighet här är att det är sluttning ned till vattnet, sedan sluttning upp ur vattnet. Det är alltså lätt att hunden börjar springa längs vattnet istället för att kasta sig ut i och upp ur vattnet. Nära land är en annan svårighet, så hunden behöver vara trygg med att simma fast det hade gått snabbare att springa. En tredje svårighet som jag provade för första gången den här dagen är att om jag skickar hunden vänster när den kommit upp på gräsremsan på andra sidan dammen så försvinner den utom synhåll från mig bakom buskar. Det gick jättebra med Magnum! Han fortsatte springa rakt fram åt vänster och jag sprang på min sida av dammen så att jag hann fram lagom för att se att han var i höjd med där jag gömt en and i lång klöver. Jag blåste närsökssignal, han hittade anden och kom med den i rakertfart. Otroligt roligt!

3. Dubbelmarkering på rad. En hamnade i vattnet och en fastnade i en buske. Båda nedslagsplatserna var utom synhåll för Magnum. Han klarade dem lätt. Han tog den i vattnet först, för den kastades först, och han gör ofta så, antagligen eftersom han är så noggrann och vill göra saker och ting i ordning.

 

Trento

1. Linjetag i halvlångt gräs mellan grannens åker med vall (gräsodling) på högersidan och mitt sparade långa klöver plus dammen på vänstersidan. Potentiella svårigheter här var att det finns en lockande gren mitt på sträckan, det låg vilt utlagt i sökområdet, det kan vara lockande att dra sig mot dammen och det fanns en and utlagd vid toppen av dammen, ganska nära där han skulle hämta en kråka. Trento är bra på linjetag, så han klarade uppgiften. Han tycker att det är roligt att springa och är otäckt snabb, så det här var en bra inledning för honom.

2. Linjetag längs den andra sidan av dammen. Här var potentiella svårigheter att linjen återigen gick förbi sökområdet, att den tomma lådan som jag burit vilt i stod vid sidan av linjen, och att det kan vara lockande för en hund att springa tillbaka till den förra hämtningsplatsen, om man skickar parallellt i samma riktning. 

3. Sök i hög klöver. Här blev jag jätteglad, för självständigt sök är inte Trentos bästa gren, men han gjorde det toppenfint. Han var kvar i området och sökte effektivt, trots att han nyss fått träff längre bort. 

4. Linjetag till andra sidan dammen på det långa hållet. Där är det stenigt i uppgången och så klart lockande att ta landvägen tillbaka, men Trento simmar gärna, så det gick bra.