Fin apportering på avslutningen på grundkurs
Så här fint apporterar ekipagen från grundkursen, som jag hållit nio fredagseftermiddagar under hösten. På avslutningen fick de en i taget prova en liten bana med uppgifter. Eftersom det svåra för valpar och unga hundar ofta är att fokusera helt på sin förare om det finns andra människor i närheten hade jag planerat så att det skulle finnas någon typ av stängsel som skymde sikten lite mellan hundarna och publiken.
Alla som tränar apportörer har väl sina egna tankar kring vad som är viktigast och vad som ingår i det som kallas grunder. Det här är min prioritetsordning: Viktigast är att lära hunden lämna apporten i förarens hand (inte bara komma tillräckligt nära för att föraren ska kunna få tag i apporten). Näst viktigast är att träna hunden i att vilja hitta apporter (inte bara springa omkring och leta). Tredje viktigast är att få hunden att tycka att det är bra att föraren bestämmer vad som ska göras och när (inte bara ge sig efter tjat).
Förarna fick prova olika sätt att lära in avlämning i hand och sedan välja det som passade dem och deras hund bäst. Ett bra trick för att behålla hundens vilja att lämna till föraren är att inte belöna direkt efter avlämningen utan först när hunden intagit utgångsställning inför fortsatt arbete. För en retriever blir det att gå in i fotposition efter avlämningen, för en spaniel kan det vara lämpligare att sätta sig framför föraren.
Belöningen kan vara fortsatt arbete (om hunden värderar det högt), lek eller godis. Social belöning i form av klappar och beröm är så klart jättetrevligt som komplement. (Om man ska vara ärlig är det få nybörjarhundar som uppskattar förarens åsikter tillräckligt för att ge järnet i lärandet enbart för att få beröm som belöning, speciellt självständiga hundar blir det gärna lite uppförsbacke med om man övervärderar betydelsen av en klapp och ett bra i början.)
Tankar för att få hunden att vilja hitta apporter är bland annat bra belöning (givetvis), att apporterna är lite svåra att lokalisera och lite trixiga att komma åt (för det ökar drivet att få tag i dem), låta föraren stå lite utom synhåll från upptaget samt att först visa hunden att det finns en apport till att hämta åt ett annat håll. Apporterna ska vara sådana som hunden gärna bär, men inte ser som leksaker. Om hunden tycker att det är svårt med tunga dummyer eller svartfågel i början är det bättre att lägga in dem efter hand, inte pina hunden med dem från start, för då börjar hunden undvika att hitta.
Samarbete med föraren tycker jag börjar med att hunden får uppleva att det alltid blir trevligt, roligt, uppskattat, spännande och tryggt att hänga med när föraren signalerar att det är träning på gång. Givetvis behöver hunden lyckas med det som föraren ber den göra. Successivt lägger man in att man överraskar hunden med att visa den åt ett håll eller ber den söka i ett terrängavsnitt där den inte visste att det fanns något att hitta. Då får hunden uppleva att den jobbar ihop med föraren och att man har olika roller. Föraren är hjärnan, hunden är musklerna. Det lönar sig att lyssna på föraren, för föraren har mer information och låter hunden göra det roliga jobbet. Min målbild är att hunden tycker att det är bra att föraren är med, inte att det är synd att föraren är med.
Som ni ser på bilderna har vi jobbat mycket med att hunden ska kunna sitta kvar tills föraren säger att den ska göra något. Vi har lärt hundarna att sitta kvar på ett kommando. Förarna säger stanna en gång och kan sedan gå därifrån. Det är toppen när man tränar mycket själv, för då kan man sätta hunden bakom en buske och gå iväg och lägga ut grejer utan att hunden ser det. På kursen fick vi fram att hundarna även var helt stilla och införstådda med att de skulle sitta kvar när något kastades.
I kursen har det ingått att hundarna har fått hämta upptinade fåglar. Vi har också jobbat med skott. Först fick hundarna höra skott på avstånd. Därefter har de gått fot efter skytt, fått stanna, skytten har gått fram och skjutit på en liggande gren och sedan gått tillbaka för att fortsätta fotgåendet. När ekipaget kommit fram till punkten där skytten vek av har föraren skickat hunden till platsen för att hitta en apport.
